Kartong efter kartong efter kartong.... vad håller matte på med? Och katten sen då,....hon hoppar UPP på kartongerna och hamnar nästan uppe i taket. Sen sitter hon och tittar ner på mig, sådär malligt som bara katter kan göra! (Vi ska flytta)
Rätt som det är syns hon inte, nä, då har hon gått ner på baksidan och hoppat in i en halvöppen kartong och kikar fram i ett hål med stora svarta ögon!
-BUS! Och jag sträcker lojt på mig först och avlägger ett MOOARFFFFF och sen spetsar öronen och viftar till på min vackra svans. Ställer mig på helspänn och väntar på kattens nästa drag.... och där kom den!
-Kattrus!
Hon MJAUUUUar in med värsta farten till hallen och fortsätter in till sovrummet längst bort med mig efter!!!! Det är så kul att leka. Allt är på kattens villkor, när hon fått nog gömmer hon sig på hennes toalett, kikar fram i dörrspringan efter mig som står med nosen 2 mm ifrån. Försöker prata med henne med mitt "moooahrfff" men får till svar en viftande tass som nästan når min nos. Då lägger jag ner, då är hon tråkig. Hon sitter därinne nöjd medan jag lämnar henne. Märkvärdiga hon trippar elegant förbi mig, extremt nära, när jag har lagt mig för att vila, bara för att påvisa att hon inte är ett dugg rädd för mig och att hon går där HON vill! Tyyyypiskt märkvärdiga katter! Men jag är en klok vovva som låter även det bero - lägger man inte ner så mycket uppmärksamhet på henne kommer hon ner på jorden igen. Hon kan gott hoppa upp på kartonghögarna igen - jag ligger här nöjd med att vara hund jag - för det är JAG som får sova bredvid matte i hennes stora säng där jag kan sträcka ut min fulla längd och det är mysigt! (Tycker matte med som sover gott till mina smackande ljud ibland när jag sover o nöjda snarkningar - för det har hon sagt!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar