Mycket att stå i som hund

Bara så ni vet så håller min sommarpäls att fälla och mitt hår hamnar precis överallt! Dags att bygga upp med lite tjockare vinterpäls nu när det börjar bli lite kyligare ute. Matte sjoar med dammsugaren ~ jag ligger i sängen och tittar på <3 Rättvist fördelat tycker jag! Jag har själv så mycket att stå i ju, först tappa päls överallt och precis överallt, beroende på antal klappningar och vindpustar i min päls ;) Sen masa sig upp till matskålen och äta upp gottiset däri, matte har klätt på sig under tiden och väntar på mig i hallen med kopplet. Har fått ett nytt rejält halsband som matchar min färg! Sen att matte inte matchar med dom där otäckt TURKOSA hundbajspåsarna håller jag (nästan) tyst om... Iiäärkk! Nåväl, ute så går nosen i ett, "läser tidningen" som det så fint heter o känner av vilka som har promenerat där före mig. Sånt tar tid, matte tar en pose - "titta vilket fint träd det är däärborta-pose" för hon tittar över mig o låter mig stå och nosa bäst jag vill. Hon fattar det där med att det är viktigt att vi vovvar måste få använda nosen ordentligt för det är bra för hjärnan, tror hon. Jag struntar i vilket! Bara jag får nosa!
Sen går vi till rastgården då - kissar alltid utanför innan jag går in där och tar tid på mig. Ibland passar jag på att käka lite gräs också och står kikande in till mina kompisar innanför staketet. Dom springer fram och tillbaka o vill nosa bemötande på mig - kul att retas! Sen säger matte till mig att jag faktiskt måste gå in och DÅÅ!.....
HEEJ Esmer! HEEJ Signe! HEEJ Oden! HEEEJ alla andra!!! Krumbuktar mig likt en kringla och svoschar med svansen till höger och till vänster och hälsar glatt på precis alla tvåbentingar! Oåh, vad jag tycker det är kul! Sen är det bara att lägga av en illaluktande hög som matte plockar upp med sina TURKOSA äckligfärgade bajspåsar, sen blir det hoolabandooola på oss vovvar! Vi springer ikapp varandra, skäller lite, leker tåget och har en massa kul tillsammans. Det har tvåbentingarna också! Dom står i en ring och skrattar och pratar ihärdigt. Vi känner att alla är på så gott humör - jag visar det med min viftande svans och matte fnissar åt dom andras kommentarer. Men det jag är mest glad över är att dom tvåbentingarna inte leker tåg dom också - för det är bara en hundgrejja som Esmer och Zafir faktiskt har lärt mig! Hundrastgården är bra för allas våra själar. Tvåbentingar som oss vovvar <3